Brandskydd är inte ett tillstånd. Det är en process.
Det är kärnan i det som kallas systematiskt brandskyddsarbete – SBA – och det är ett perspektivskifte som många verksamheter inte riktigt gjort. Man installerar brandvarnare, köper brandsläckare, sätter upp utrymningsplaner och kallar det klart. Men brandskydd som inte underhålls, kontrolleras och anpassas till verksamhetens förändringar försämras gradvis utan att det märks – tills det testas på allvar.
Den här artikeln förklarar vad SBA är, vad lagen kräver, vad som ska ingå i det systematiska arbetet och hur en verksamhet bygger ett brandskydd som håller över tid.
Vad är SBA?
Systematiskt brandskyddsarbete är ett strukturerat och dokumenterat sätt att arbeta med brandskydd i en verksamhet. Begreppet definieras inte i lagstiftningen men används av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och är den etablerade branschstandarden för hur kravet på brandskydd i Lagen om skydd mot olyckor (LSO) omsätts i praktiken.
MSB:s allmänna råd SRVFS 2004:3 – Systematiskt brandskyddsarbete – ger vägledning om hur SBA bör bedrivas och är det dokument som räddningstjänsten lutar sig mot vid tillsyn.
Kortfattat innebär SBA att en verksamhet ska:
- Identifiera brandrisker och dokumentera dem
- Vidta åtgärder för att förebygga brand och begränsa skador om brand uppstår
- Utbilda personal i brandskydd och utrymning
- Regelbundet kontrollera att brandskyddet fungerar
- Dokumentera allt detta på ett sätt som kan visas upp vid tillsyn
Det är inte ett enångsprojekt. Det är ett löpande arbete som pågår så länge verksamheten finns.
Vem är skyldig att bedriva SBA?
Enligt LSO (SFS 2003:778) är ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar skyldig att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.
I praktiken innebär det att alla verksamheter – oavsett storlek och bransch – har ett ansvar för brandskyddet i de lokaler de verkar i. Det finns ingen storleksgräns under vilken skyldigheten inte gäller.
Men kraven på hur detaljerat och dokumenterat SBA-arbetet ska vara varierar med verksamhetens risknivå. En liten kontorsverksamhet i en modern byggnad har en annan riskprofil än ett industriföretag med brandfarliga kemikalier, och det påverkar rimlig ambitionsnivå.
Fastighetsägare ansvarar för brandskyddet i de gemensamma delarna av fastigheten – trapphus, tekniska utrymmen, gemensamma ytor – och för att byggnaden uppfyller de tekniska brandskyddskraven.
Hyresgäster och verksamhetsutövare ansvarar för brandskyddet i de lokaler de nyttjar – att personalen är utbildad, att utrustningen fungerar, att utrymningsvägar hålls fria och att verksamheten bedrivs på ett sätt som inte ökar brandrisken utöver vad som är rimligt.
I fastigheter med flera verksamheter är gränsdragningen och samordningen av SBA-ansvaret en fråga som kräver tydliga överenskommelser – och som ofta regleras i hyresavtalet.
SBA:s sju byggstenar
Det finns inget enda korrekt format för ett SBA-system, men MSB:s vägledning identifierar sju grundläggande element som bör ingå.
1. Organisation och ansvar
Vem ansvarar för brandskyddet i verksamheten? Det ska vara tydligt definierat, inte ”alla” – för om alla ansvarar ansvarar ingen. En utsedd brandskyddsansvarig med mandat och resurser att faktiskt bedriva brandskyddsarbetet är utgångspunkten.
I större verksamheter kan ansvaret fördelas på flera nivåer: en övergripande brandskyddsansvarig, brandskyddsombud per avdelning eller plan, och utrymningsledare med ansvar för sin zon.
2. Rutiner och instruktioner
Skriftliga rutiner för brandförebyggande åtgärder: vem kontrollerar brandvarnarna och hur ofta, vem ser till att utrymningsvägar hålls fria, hur hanteras brandfarliga varor, vad gäller för heta arbeten i lokalen.
Instruktioner ska vara tillgängliga för berörd personal och inte bara finnas i ett pärm på ett kontor.
3. Utbildning och övning
All personal ska ha grundläggande kunskap om brandskyddet: var nödutgångarna finns, hur man larmar, hur man använder en brandsläckare och vad man gör vid utrymning.
Utrymningslarm och utrymningsövningar är ett krav som många verksamheter är dåliga på att genomföra regelbundet. MSB rekommenderar utrymningsövning minst en gång per år för de flesta verksamheter.
Säkraliv erbjuder brandskyddsutbildning och utrymningsövningar anpassade för olika verksamhetstyper – från grundläggande brandkunskap för all personal till fördjupade utbildningar för brandskyddsansvariga och utrymningsledare.
4. Dokumentation
SBA ska dokumenteras. Det är inte ett krav för dokumentationens skull – det är ett krav för att det ska vara möjligt att följa upp att arbetet faktiskt görs, att identifiera brister och att visa upp underlaget för räddningstjänsten vid tillsyn.
Dokumentationen bör inkludera:
- Brandskyddsbeskrivning – en samlad beskrivning av byggnadens och verksamhetens brandskydd
- Kontrollplan – schema för regelbundna kontroller av brandskyddsutrustning
- Kontrollprotokoll – dokumentation av genomförda kontroller och deras resultat
- Avvikelser och åtgärder – identifierade brister och hur de åtgärdats
- Utbildningsregister – dokumentation av genomförda utbildningar och vilka som deltagit
5. Kontroll av brandskyddsutrustning
Brandvarnare, brandlarm, handbrandsläckare, sprinklers, brandcellsgränser, utrymningsbelysning och nödutgångsskyltar – allt ska kontrolleras regelbundet och kontrollerna ska dokumenteras.
Kontrollintervall varierar med utrustningens typ och tillverkarens rekommendationer. Handbrandsläckare ska normalt kontrolleras en gång per år av en certifierad servicetekniker. Brandlarmsystem har mer detaljerade krav som regleras i SS 3654 (den svenska standarden för brandlarmsystem).
6. Riskidentifiering och riskhantering
En systematisk genomgång av verksamhetens brandrisker: var finns antändbara material, var finns antändningskällor, var är spridningsrisken störst och var är konsekvenserna av en brand allvarligast.
Riskidentifieringen bör göras när SBA-arbetet startar och uppdateras när verksamheten förändras – ny utrustning installeras, lokalen byggs om eller verksamhetens art ändras.
7. Uppföljning och egenkontroll
SBA är ett levande system. Brandskyddsansvarig bör regelbundet – minst en gång per år – göra en samlad genomgång av om systemet fungerar som avsett: är dokumentationen uppdaterad, är personalen utbildad, är kontrollerna genomförda och är identifierade brister åtgärdade?
Räddningstjänstens tillsyn – vad som kan hända
Räddningstjänsten har befogenhet att genomföra tillsyn av brandskyddet i verksamheter och fastigheter. Vid tillsynen kontrolleras att verksamheten uppfyller kraven i LSO och att SBA-arbetet bedrivs på ett sätt som är rimligt givet verksamhetens risknivå.
Om brister konstateras kan räddningstjänsten:
Ge förelägganden – krav på att åtgärda specificerade brister inom en viss tid.
Ge förbud – i allvarliga fall kan verksamhet eller del av verksamhet förbjudas tills bristerna är åtgärdade.
Ta ut sanktionsavgifter – möjligheten att ta ut sanktionsavgifter vid överträdelser av LSO har stärkts i lagstiftningen.
En tillsyn är inte primärt ett straffinstrument – räddningstjänsten föredrar dialog och frivillig förbättring. Men frånvaron av dokumenterat SBA-arbete är en tydlig signal om att brandskyddet inte prioriterats, och det kan ge förelägganden med kort åtgärdstid.
SBA för hyresgäster kontra fastighetsägare
En fråga som ofta skapar oklarheter är ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och hyresgäst i SBA-arbetet.
Fastighetsägaren ansvarar för:
- Byggnadens tekniska brandskydd – brandcellsindelning, brandlarm, sprinkler, utrymningsbelysning, tekniska installationer
- Gemensamma utrymmen – trapphus, entréer, källare, tekniska utrymmen
- Att hyresgästerna ges förutsättningar att bedriva sitt SBA-arbete
Hyresgästen ansvarar för:
- SBA-arbetet i den egna lokalen
- Personalens utbildning och övning
- Hantering av brandfarliga varor och processer i den egna verksamheten
- Att inte bedriva verksamhet som ökar brandrisken utöver vad fastighetsägaren accepterat
I en fastighet med ett automatiskt brandlarm är det fastighetsägarens ansvar att larmet fungerar – men hyresgästens ansvar att inte vidta åtgärder som påverkar larmets funktion eller ökar risken för falsklarm.
Dessa gränsdragningar bör regleras i hyresavtalet och i en brandskyddssamverkan mellan fastighetsägare och hyresgäster.
Brandskyddsbeskrivningen – dokumentets kärna
Brandskyddsbeskrivningen är det dokument som sammanfattar verksamhetens brandskydd. Det är det viktigaste enskilda dokumentet i ett SBA-system och det som räddningstjänsten i första hand efterfrågar vid tillsyn.
En fullständig brandskyddsbeskrivning innehåller:
Verksamhetsbeskrivning – vad bedrivs i lokalen, hur många personer vistas där och när, finns det verksamhet nattetid eller under helger.
Byggnadsbeskrivning – byggnadens konstruktion, brandcellsindelning, utrymningsvägar, tekniska brandskyddssystem.
Organisationsbeskrivning – vem är brandskyddsansvarig, vilka är utrymningsledare, hur är ansvaret fördelat.
Riskidentifiering – identifierade brandrisker och vidtagna åtgärder.
Kontrollplan – schema för regelbundna kontroller.
Utbildningsplan – planering för utbildning och övning.
Att upprätta en brandskyddsbeskrivning för en ny verksamhet eller att uppdatera en inaktuell är ett arbete som tar några timmar för en enklare verksamhet och längre för mer komplex. Säkraliv kan bistå verksamheter med att upprätta och strukturera sitt SBA-system – från brandskyddsbeskrivning till kontrollplaner och utbildningsupplägg.¹
Vanliga brister vid tillsyn
En genomgång av räddningstjänsternas tillsynsprotokoll visar ett mönster av återkommande brister. De vanligaste:
Utrymningsvägar som inte hålls fria. Lagerboxar, möbler och utrustning som tillfälligt ställts i korridorer och trapphus – och sedan blivit permanenta hinder.
Brandcellsgränser med hål. Genomföringar för kablar och rör i brandcellsgränser som inte tätats korrekt. En öppen genomföring i en brandcellsvägg eliminerar cellens brandskyddande funktion.
Brandsläckare som inte servicats. Utlöpt service är ett av de vanligaste fynden och ett enkelt problem att åtgärda.
Avsaknad av dokumentation. Inga kontrollprotokoll, ingen utbildningsdokumentation, ingen brandskyddsbeskrivning. Brandskyddet kanske fungerar i praktiken, men utan dokumentation finns inget sätt att verifiera det.
Inaktuella utrymningsplaner. Utrymningsplaner som visar lokalens layout från tio år sedan, med utrymningsvägar som inte längre stämmer.
Ej genomförda utrymningsövningar. Personalen vet inte vad de ska göra vid larm – inte för att de inte bryr sig, utan för att de aldrig övat.
Att komma igång med SBA
För en verksamhet som saknar ett strukturerat SBA-system är startpunkten enkel: börja med en nulägesanalys.
Gå igenom lokalen med brandskyddsperspektiv: fungerar brandvarnarna, är utrymningsvägarna fria, finns det handbrandsläckare på rätt ställen och är de servade, finns det utrymningsplaner och är de uppdaterade?
Identifiera vad som saknas och prioritera utifrån risknivå. Akuta brister åtgärdas direkt. Övriga brister dokumenteras i en åtgärdsplan med ansvarig och tidplan.
Utse en brandskyddsansvarig med tydligt mandat och se till att hen har den kunskap som krävs. En SBA-utbildning för brandskyddsansvariga ger det grundläggande ramverket och är ett naturligt första steg.
Dokumentera allt – inte för att det är kul, utan för att det är det enda sättet att visa att arbetet faktiskt görs.²
Brandskydd som fungerar kräver mer än rätt utrustning. Det kräver en organisation som vet vad den ska göra, rutiner som faktiskt följs och ett system för att kontrollera att allt fungerar som det ska. Det är vad SBA handlar om – inte mer, men heller inte mindre.
¹ Säkraliv erbjuder SBA-utbildning, brandskyddsrådgivning och hjälp med att upprätta och strukturera systematiskt brandskyddsarbete för verksamheter och fastighetsägare.
² Mer information om SBA och LSO:s krav finns i MSB:s vägledning för systematiskt brandskyddsarbete, tillgänglig på msb.se. Räddningstjänstens tillsynsvägledning finns på respektive kommuns webbplats.