Brandskydd är inte ett tillstånd. Det är en process.
Det är kärnan i det som kallas systematiskt brandskyddsarbete – SBA – och det är ett perspektivskifte som många verksamheter inte riktigt gjort. Man installerar brandvarnare, köper brandsläckare, sätter upp utrymningsplaner och kallar det klart. Men brandskydd som inte underhålls, kontrolleras och anpassas till verksamhetens förändringar försämras gradvis utan att det märks – tills det testas på allvar.
Den här artikeln förklarar vad SBA är, vad lagen kräver, vad som ska ingå i det systematiska arbetet och hur en verksamhet bygger ett brandskydd som håller över tid.
Vad är SBA?
Systematiskt brandskyddsarbete är ett strukturerat och dokumenterat sätt att arbeta med brandskydd i en verksamhet. Begreppet definieras inte i lagstiftningen men används av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och är den etablerade branschstandarden för hur kravet på brandskydd i Lagen om skydd mot olyckor (LSO) omsätts i praktiken.
MSB:s allmänna råd SRVFS 2004:3 – Systematiskt brandskyddsarbete – ger vägledning om hur SBA bör bedrivas och är det dokument som räddningstjänsten lutar sig mot vid tillsyn.
Kortfattat innebär SBA att en verksamhet ska:
- Identifiera brandrisker och dokumentera dem
- Vidta åtgärder för att förebygga brand och begränsa skador om brand uppstår
- Utbilda personal i brandskydd och utrymning
- Regelbundet kontrollera att brandskyddet fungerar
- Dokumentera allt detta på ett sätt som kan visas upp vid tillsyn
Det är inte ett enångsprojekt. Det är ett löpande arbete som pågår så länge verksamheten finns.
Vem är skyldig att bedriva SBA?
Enligt LSO (SFS 2003:778) är ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar skyldig att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.
I praktiken innebär det att alla verksamheter – oavsett storlek och bransch – har ett ansvar för brandskyddet i de lokaler de verkar i. Det finns ingen storleksgräns under vilken skyldigheten inte gäller.
Men kraven på hur detaljerat och dokumenterat SBA-arbetet ska vara varierar med verksamhetens risknivå. En liten kontorsverksamhet i en modern byggnad har en annan riskprofil än ett industriföretag med brandfarliga kemikalier, och det påverkar rimlig ambitionsnivå.
Fastighetsägare ansvarar för brandskyddet i de gemensamma delarna av fastigheten – trapphus, tekniska utrymmen, gemensamma ytor – och för att byggnaden uppfyller de tekniska brandskyddskraven.
Hyresgäster och verksamhetsutövare ansvarar för brandskyddet i de lokaler de nyttjar – att personalen är utbildad, att utrustningen fungerar, att utrymningsvägar hålls fria och att verksamheten bedrivs på ett sätt som inte ökar brandrisken utöver vad som är rimligt.
I fastigheter med flera verksamheter är gränsdragningen och samordningen av SBA-ansvaret en fråga som kräver tydliga överenskommelser – och som ofta regleras i hyresavtalet.
SBA:s sju byggstenar
Det finns inget enda korrekt format för ett SBA-system, men MSB:s vägledning identifierar sju grundläggande element som bör ingå.
1. Organisation och ansvar
Vem ansvarar för brandskyddet i verksamheten? Det ska vara tydligt definierat, inte ”alla” – för om alla ansvarar ansvarar ingen. En utsedd brandskyddsansvarig med mandat och resurser att faktiskt bedriva brandskyddsarbetet är utgångspunkten.
I större verksamheter kan ansvaret fördelas på flera nivåer: en övergripande brandskyddsansvarig, brandskyddsombud per avdelning eller plan, och utrymningsledare med ansvar för sin zon.
2. Rutiner och instruktioner
Skriftliga rutiner för brandförebyggande åtgärder: vem kontrollerar brandvarnarna och hur ofta, vem ser till att utrymningsvägar hålls fria, hur hanteras brandfarliga varor, vad gäller för heta arbeten i lokalen.
Instruktioner ska vara tillgängliga för berörd personal och inte bara finnas i ett pärm på ett kontor.
3. Utbildning och övning
All personal ska ha grundläggande kunskap om brandskyddet: var nödutgångarna finns, hur man larmar, hur man använder en brandsläckare och vad man gör vid utrymning.
Utrymningslarm och utrymningsövningar är ett krav som många verksamheter är dåliga på att genomföra regelbundet. MSB rekommenderar utrymningsövning minst en gång per år för de flesta verksamheter.
Säkraliv erbjuder brandskyddsutbildning och utrymningsövningar anpassade för olika …